Webb 2.0

Webb 2.0 - vad är det egentligen?
En plattform där alla bidrar på internet eller ett samhälle som vi lever och andas i?
Jag skulle definitivt luta åt det senare alternativet. Webb 2.0 är inte bara något som existerar i en värld online, det är en hel livsstil.
Uttrycket Webb 2.0 myntades 2003 och på 8 år har det hunnit utvecklats till Webb 3.0 då förändringarna från 2003 till idag, 2011, är enorma.
Kurslitteraturen vi läst till denna första uppgift, te.x. Terry Burrows (2007) och Peter Giger (2006) pratar om framtiden, men är inte den framtiden redan här?

För att ta några exempel:

Napster och BitTorrent, används dessa verkligen i stor utsträckning för att dela musik? Knappast, Spotify har har slagit igenom och hunnit bli ett gammalt fenomen redan innan alla hunnit skaffa det.

Bloggen, som jag skriver i just nu, är den så himla inne längre? Nu twittrar vi, uppdaterar statusar på Facebook och meddelar alla var vi är via positioneringstjänster som Gowalla och Foursquare som om vi aldrig gjort något annat. Hann ens Gowalla och Foursquare slå igenom ordentligt innan Facebook lanserade Facebook places förresten?
Läser folk bloggar på samma sätt längre? Är det inte bara jobbigt långa inlägg som man måste ta sig igenom för att få reda på det där lilla som är intressant?

Att allt kommer att bli mer mobilt? Ligger det i framtiden? Tja, just nu sitter jag och skriver denna blogg från min iPhone (där för övrigt twittrandet, statusuppdateringarna och incheckningarna på diverse platser också sköts). Dessa applikationer tillsammans med all musik jag vill ha, min bank, kartor och jobbmailen trängs på min telefon och gör att jag sällan behöver en dator.

Svaret på vad Webb 2.0 verkligen är då?
Jag skulle vilja säga att Webb 2.0 är historia. Framtiden, med Webb 3.0 är här och förändras hela tiden.

Ett samhälle där allt går fortare, vi pratar med vännerna i mobilen samtidigt som vi sätter ihop ett mail på samma telefon. Jobbet kan i stort sett skötas helt från telefonen och fysiska träffar är helt onödiga. Det är framtiden, och den är redan nära.

Jobba, skola, hus, man, familj, vänner

Jisses! Idag önskar jag verkligen att dygnet hade dubbelt så många timmar, minst!
Jobbet tar upp sina timmar, skolan har tagit ett par sedan jag kom hem. Hade önskat att jag hade hunnit ringa min bästa vän, fika med en annan vän, varit en pigg fru och en pratglad dotter.
Jag får dock inte riktigt ihop det just nu. Jag vet att alla omkring mig är okey med detta men ändå så har man dåligt samvete över något mest hela tiden. Var kommer egentligen den här "duktiga flicka"-grejen ifrån? Varför vill man alltid hinna precis allt?

Nåja, just ikväll hinner jag inte mycket mer. Slutade plugga så snart tankarna började segla iväg åt andra håll, då är det helt inte lönt längre. Nu blir det lite självläkning på spikmattan och därefter en massa timmars sömn. En ny härlig dag imorgon då man kanske hinner ännu mer :)