Sociala medier - problem eller möjligheter?

Då i stort sett halva (om det ens räcker) mitt liv kretsar kring sociala medier som Twitter, Facebook, min blogg, jobbets blogg, jobbets Facebook etc. får jag fundera både länge och väl på vad det egentligen finns för problem kring allt detta. Detta inlägget kommer helt att baseras på mina egna tankar kring vad vi som privatpersoner kan uppleva som problem kring sociala medier.

Visst finns det uppenbara problem så som säkerhet till konton, att skydda sina personuppgifter osv. men finns det även problem som inte nämns i kurslitteraturen? 

Jag som nästan har startat Facebook och Twitter innan datorn ens har gått igång (vem behöver förresten datorn, mina appar i telefonen går varma dagligen) kan ibland fundera över varför jag är så fruktansvärt beroende av alla dessa sociala medier? Varför måste jag kolla på folks statusuppdateringar en gång i timmen? Eller läsa en okänd människas blogg? Eller följa en massa kändisar på Twitter? Vad är meningen med detta? Att sedan uppdatera i alla dessa kanaler kan skapa en stress som jag tror att många i min ålder har upplevt.
Hur många har t.ex. tänkt "Nej, nu har jag inte uppdaterat bloggen på två dagar" någon gång den senaste månaden? Ett par stycken antar jag?
Jag gjorde så själv hela tiden förut. Man läser bloggar där tjejerna uppdatera 5-6 gånger om dagen och förundras över hur de hinner. Någon har två barn OCH ett arbete att gå till varje dag. Var passar bloggen in i allt detta? Jag har inga barn och hinner ändå inte uppdatera min blogg mer än max ett par gånger i veckan.

Stress alltså, det största problemet näst efter säkerheten på internet enligt mig.
Då menar jag inte bara stress över att hinna uppdatera, jag pratar även om stressen över hur man framstår online. Frågor som "Har jag uppdaterat min status för många gånger idag?" "Börjar mina vänner på Facebook att tröttna på mina incheckningar nu? och "Hjälp, tänk om min chef läser mina tweets?" dyker upp allt som oftast upp i mitt huvud.
Jag har funderat länge om detta har med ålder att göra, speciellt efter att ha läst artikeln Computers in Human Behavior (2009) men efter att ha pratat med både föräldrar, syskon och vänner har jag insett att vi alla är ganska lika.
Det är nästan viktigare att framstå på ett visst sätt online än i verkliga livet. Det är ju egentligen ganska självklart med tanke på att väldigt många fler har möjlighet att följa mig online.
Jag själv har som regel att människor jag inte skulle hälsa på ute blir inte heller min vän på Facebook men oavsett denna regel eller ej har mina 340 vänner inte en chans att följa mig i mitt "verkliga liv" så som de följer mig via min blogg, min Facebook eller min Twitter.

Så, är sociala medier egentligen så bra då? Vi stressar för att hinna uppdatera, för att uppdatera rätt, för att hinna med alla kanaler osv. Är inte alltihop bara en stressfaktor?
Nej, skulle jag definitivt vilja säga. Absolut inte.

Sociala medier är det absolut bästa sättet att nå ut, att nätverka, att vara delaktig utan att behöva vara närvarande och att få fram sin åsikt eller sitt budskap i alla lägen.
Hur många av våra nutida artister har egentligen slagit igenom utan Myspace eller Youtube? Hur många hade vetat hur många som backa upp och stöttar, vare sig det gäller musik eller konst, om det inte vore för Facebook Pages? Hur mycket hjälp har vi inte varandra i vardagen tack vare bloggar eller andra liknande sajter? Jag själv lusläste alla renoveringsbloggar när vi skulle göra om vår trappa. Nu när det snart är dags för stenläggning av trädgården har siktet skiftat och trädgårdsbloggar står högst på listan.
Det är inte bara för att marknadsföra mig själv eller för att ta hjälp med praktiska saker som jag är så för sociala medier.
Tack vare Facebook har jag idag fortfarande kontakt med vänner i Grekland som jag träffade senast 2006. Jag kan säga grattis till giftermålet till mina gamla klasskompisar - för att jag sett bilderna på Facebook. Jag har en helt annan möjlighet att följa och vara delaktig i människors liv som jag annars inte hade haft en chans att hinna med mitt emellan heltidsarbete, studier, man, hus och familj.

Jag har sociala medier att tacka för mycket och hur stressad jag emellanåt kan bli när det tjatas om att lägga upp bilderna från helgen eller ångesten över att bloggen ekar tom från den sista månaden så skulle jag inte vilja spendera många dagar utan tillgång till alla mina konton.

Ni vet frågan; "Vad skulle du ta med dig till en öde ö?"
Mitt svar hade definitivt varit: Min iPhone och tillgång att alla mina "sociala appar". Med hjälp av dessa hade mitt liv nästan (ja, bara nästan) varit som vanligt även på en öde ö.

This girl is on fire!

Då har man alltså fyllt 26 också. Dagen passerade utan några större sensationer. Jag lyckades bli sjuk och den jag verkligen ville höra av för ett litet "grattis" var typ den enda som inte sågs eller hördes av. Fantastiskt.
Nog om detta. Nu är man inte 25 längre och nya tider väntar.. eller nåt ;)

Förra helgen var desto mer att hurra över. Köpenhamn väntade igen och var mer än fantastiskt. Jag älskar den stan! Jag älskar sol, jag älskar vännerna jag delade helgen med och ja.. Känslan hela den helgen, Love it!!

Delar med mig av bilderna från dagen, bilderna från kvällen ute får komma i ett senare inlägg!

Morning coffee...

God morgon!

Vilken otroligt lång dag det blev igår.. Jobb fram till halv fem, fika med Å som utvecklades till ett glas vin och därefter ännu ett glas vin med T.. Mys, och en massa välbehövligt prat. Ibland är det verkligen extra viktigt med andras infallsvinklar!

Jag tänkte faktiskt bara kika in och säga hej och dela med mig av ett par härliga bilder från en av de fantastiska fester jag har haft turen att vara på på sistone...Min bästa väns 26års fest:

Underbara syster!

Bästis & Jag ;)

B1 & B2...

Haha jag var nog mer kramglad än bästisen...

Upp och ner...ner och upp?

Vårtider!

Och även förkylningstider... Fyy vilken svullen hals jag har :(

Annars då? Usch längesedan jag uppdaterade här, jag vet! Det där eviga dåliga samvetet över att det alltid är något man inte hinner med.. Jag försöker dock släppa det lite och fokusera på det som är viktigt just nu!
Just därför har bloggen hamnat i skymundan, hur mycket jag än älskar att blogga så har allt som ger mig energi fått komma först.. För energi är jag inte bortskämd med just nu kan jag meddela.. Förbannade vinter! Men den är ju trots allt på väg bort och det gillas skarpt!

Har hittat på en massa kul.. En partyhelg till här i Helsingborg med gänget, en helt fantastisk helg i Köpenhamn med ungefär samma gäng.. Har ju turen att ha en av mina bästa vänner bofast där nu.. Åh vad jag ser fram emot alla soliga stunder på en uteservering i Nyhavn! ;)

Jobbet går bra! Det är mycket nu.. Och kul är det! Vårt projekt sociala medier har dragit igång på riktigt och jag har haft turen att få gå på två otroligt lärorika säljdagar! :) går bra nu helt enkelt!

Och på tal om jobb så är jag på väg dit just i detta nu.. Men lovar att återkomma snart igen ;)

Webb 2.0

Webb 2.0 - vad är det egentligen?
En plattform där alla bidrar på internet eller ett samhälle som vi lever och andas i?
Jag skulle definitivt luta åt det senare alternativet. Webb 2.0 är inte bara något som existerar i en värld online, det är en hel livsstil.
Uttrycket Webb 2.0 myntades 2003 och på 8 år har det hunnit utvecklats till Webb 3.0 då förändringarna från 2003 till idag, 2011, är enorma.
Kurslitteraturen vi läst till denna första uppgift, te.x. Terry Burrows (2007) och Peter Giger (2006) pratar om framtiden, men är inte den framtiden redan här?

För att ta några exempel:

Napster och BitTorrent, används dessa verkligen i stor utsträckning för att dela musik? Knappast, Spotify har har slagit igenom och hunnit bli ett gammalt fenomen redan innan alla hunnit skaffa det.

Bloggen, som jag skriver i just nu, är den så himla inne längre? Nu twittrar vi, uppdaterar statusar på Facebook och meddelar alla var vi är via positioneringstjänster som Gowalla och Foursquare som om vi aldrig gjort något annat. Hann ens Gowalla och Foursquare slå igenom ordentligt innan Facebook lanserade Facebook places förresten?
Läser folk bloggar på samma sätt längre? Är det inte bara jobbigt långa inlägg som man måste ta sig igenom för att få reda på det där lilla som är intressant?

Att allt kommer att bli mer mobilt? Ligger det i framtiden? Tja, just nu sitter jag och skriver denna blogg från min iPhone (där för övrigt twittrandet, statusuppdateringarna och incheckningarna på diverse platser också sköts). Dessa applikationer tillsammans med all musik jag vill ha, min bank, kartor och jobbmailen trängs på min telefon och gör att jag sällan behöver en dator.

Svaret på vad Webb 2.0 verkligen är då?
Jag skulle vilja säga att Webb 2.0 är historia. Framtiden, med Webb 3.0 är här och förändras hela tiden.

Ett samhälle där allt går fortare, vi pratar med vännerna i mobilen samtidigt som vi sätter ihop ett mail på samma telefon. Jobbet kan i stort sett skötas helt från telefonen och fysiska träffar är helt onödiga. Det är framtiden, och den är redan nära.

Jobba, skola, hus, man, familj, vänner

Jisses! Idag önskar jag verkligen att dygnet hade dubbelt så många timmar, minst!
Jobbet tar upp sina timmar, skolan har tagit ett par sedan jag kom hem. Hade önskat att jag hade hunnit ringa min bästa vän, fika med en annan vän, varit en pigg fru och en pratglad dotter.
Jag får dock inte riktigt ihop det just nu. Jag vet att alla omkring mig är okey med detta men ändå så har man dåligt samvete över något mest hela tiden. Var kommer egentligen den här "duktiga flicka"-grejen ifrån? Varför vill man alltid hinna precis allt?

Nåja, just ikväll hinner jag inte mycket mer. Slutade plugga så snart tankarna började segla iväg åt andra håll, då är det helt inte lönt längre. Nu blir det lite självläkning på spikmattan och därefter en massa timmars sömn. En ny härlig dag imorgon då man kanske hinner ännu mer :)

Ett tidsfördriv...

Så här tänker jag spendera eftermiddagen.. Lugn och skön. Ska bara njuta av ledigheten, önska att jag hade lite mer pengar och drömma ;)